Möten och avsked

Anniara lämnar Las Palmas

Någon trodde att det var ensamt att vara på långsegling. Det är tvärtom. Har aldrig haft så många vänner och kontakter som nu. Vissa träffar man och umgås en kväll. Vissa seglar man ihop med någon vecka.

Gudrun och Göran i båten Anniara träffade vi första gången i Oban i Skottland i mitten av juli. Ett par veckor senare återsågs vi i Cork på Irland. Därifrån seglade vi ihop ner till gränsen Spanien/Portugal. Då hade vi båda ärenden till Sverige och skiljdes åt. Sedan återsågs vi på Isla Graciosa och har varit tillsammans hit till Las Palmas. Gudrun och Göran har blivit riktigt goda vänner till oss och det var därför lite vemodigt när dom nu lämnar Las Palmas med destination Kap Verde och sedan Karibien. Själva blir vi kvar här ett tag till. Någonstans, någon gång ses vi igen.

Häromdagen träffade vi Sven och Nicoline som seglar en Hallberg-Rassy 39. Dvs en systerbåt till Balance. De har nu varit ute i 18 år. De är 81 respektive 84 år unga. Har numera sin bas på Las Palmas. Sven sa: ”Det är klart, man kunde ju segla till Medelhavet men där är ju så himla kallt!”

Las Palmas

Sandskulpturer vid Playa de las Canteras

Nu är vi s.k. ”live-aboards” i Las Palmas. Här skall vi komplettera och göra klart en del utrustning på båten som vi inte fick tid till innan vi lämnade Sverige i somras.

Har haft besök av Gunilla o Leif, Yvonne o Lasse, Maria o Kent och Nina o Klas från Bohus-Malmön. Vi har träffat Stefan, vårt barnbarn Lovas morfar, som bor här under vintern. Stefan har ett stort kontaktnät här i Las Palmas och tar med oss på intressanta aktiviteter. Kerstins syster Karin med sina tre barn med respektiven och barnbarn som firat semester här har vi varit och hälsat på. Vi har också träffat och blivit intervjuade av Hanna Jansson som är doktorand vid Etnologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon gör en studie om långfärdsseglares bloggar. Har lärt oss att vi långfärdsseglare är ett ”eget folkslag” med eget språk, klädsel och bruna ben…. Det ska bli väldigt intressant att följa Hannas forskning i detta intressanta ämne!

På fredagar äter vi lunch på Skandinaviska Föreningen. På fredagskvällarna träffas de svenska seglarna vid ”svenskbordet” på Sailors Bar.

Det känns som att Las Palmas är en trevlig plats att övervintra på. Här finns mycket att göra. I stort sett all tänkbar utrustning man kan behöva till båten finns att få tag på här. Klimatet är underbart men de senaste dagarna har vi på kvällarna kompletterat shortsen med en varm tröja.

Marinan Las Palmas

s/y Balance i Las Palmas

Starten av ARC-rallyt har skjutits fram från söndag 25 november till tisdag 27 november. Detta pga dåliga väderprognoser. Vindriktningen är sydlig vilket medför att båtarna får starta med kryss. Inget vidare att börja en oceanöverfart med kryss. Dock har man släppt iväg racing-klassen enligt plan.

Eftersom vi ligger ankrade utanför marinan och väntar på att ARC skall starta innebär förseningen att vi får ligga kvar för ankar. När vindriktningen är sydlig går vågorna rakt in på ankarplatsen och det är ganska obekvämt. Vi vågar inte lämna båten under rådande omständigheter. Sjösjukan är inte långt borta.

Eftersom racingklassen i alla fall startade den 25:e så bearbetade vi marinakontoret för att få en av de platser som då blivit lediga. Till slut fick vi som vi ville och ligger nu inne på marinan ihop med ARCbåtarna som startar på tisdag.

Gran Canaria

ARC-deltagare i Las Palmas

Angjorde Las Palmas på Gran Canaria tidigt på morgonen. Ljusen från den ganska stora staden syntes långt och det var ”a beautiful landfall”

Hela marinan i Las Palmas är reserverad för deltagarna i ARC-rallyt som startar den 25 november. Ankrar i ankarviken norr om marinan. Här ligger fler svenska båtar. T.ex. Anniara med Gudrun och Göran som är goda vänner till oss. Inne på marinan återser vi våra norska vänner från båtarna Lupi, Promise och Quickie som är med i ARC.

Flyttar in i marinan när ARC-deltagarna lämnar. På Gran Canaria kommer vi att bli kvar ett tag. Kommer att träffa en del vänner och släktingar här. I Las Palmas lämnar vi Balance när vi åker hem till Sverige över jul. Vi flyger hem den 19 december. När vi flyger tillbaka den 14 januari mellanlandar vi i London. Gör då ett litet uppehåll där och passar på att besöka London Boat Show

Puerto Calero, Lanzarote

Puerto Calero Marina

I marinan på Isla Graciosa där vi varit en vecka är det ganska enkelt. Här finns t.ex. ingen landström. På kvällarna blir det riktigt kolsvart. Det har blåst ordentligt några dagar så vindgeneratorn har gett oss ordentligt med ström.

En företeelse som vi nu stött på för första gången är "båtliftare". Vi har blivit tillfrågade av ett par personer som vill ha lift till Las Palmas och Sydamerika. Det är något mer komplicerat att ta med liftare i en båt än i en bil. Här behöver man redovisa för tullmyndigheterna vilka personer som besättningen består av och vad skulle hända om någon liftare är innehavare av droger? Tror vi avstår okänd extra besättning.

Onsdagen den 14 november lämnade vi Isla Graciosa och gick till Puerto Calero i södra delen av Lanzarote. Skillnaden mellan den enkla marinan på Isla Graciosa och Puerto Calero är enorm. I Puerto Calero finns allt. Mängder med restauranger utefter kajerna, flashiga butiker, shopping. Föredrar nog den enkla miljön på Isla Graciosa.

Kanarieöarna

Lämnade den trevliga marinan Quinta do Lorde på Madeira söndag 4/11 och kom efter 52 timmar till Isla Graciosa.

Seglingen innebar en del växlande väder. Bl.a fick vi några s.k. squalls. Man ser på radarn hur ett regnmoln närmar sig. Vinden ökar till kulingstyrka samtidigt som det kommer mycket kraftigt regn. Regnet är så kraftigt att om man andas lite fel får man kallsupar! Man kan nog sammanfatta överseglingen med att det var väldigt skönt att komma fram!

Vid framkomsten börjar nästa fight. Man skall förboka plats på Isla Graciosa vilket vi inte gjort. Vi tar sikte på en ledig plats bredvid den svenska båten Loupan. (Vi slussade tillsammans med Loupan i Caledonian-kanalen). På bryggan står en hotfull uniformerad säkerhetsvakt med batong, handklovar och visselpipa. Han står inte där för att hälsa oss välkomna! Han talar inget annat språk än spanska men det är ändå väldigt lätt att förstå vad han menar. Vi lägger fast båten för att försöka förhandla och får assistans av en spanjor som pratar lite engelska. Till slut får vi tillstånd att ligga en natt men får då flytta båten till andra sidan bryggan.

Nästa morgon går vi upp till Harbour Master, som inte tjänstgjorde när vi kom in. En mycket vänlig och tillmötesgående person. ”Jo, tre-fyra nätter går nog att lösa” ”Ja kanske fyra-fem också”. ”Vill ni ligga en vecka, jo men då säger vi det”

Så förskottsbetalade vi och så var saken klar. Trots överbeläggningen var hamnavgiften den lägsta vi hittills stött på, ca 82 SEK/natt.

Isla Graciosa är en sagolik plats. En sandö med ett par vulkaner. Här finns inga bilar annat än några Land-Rovers. Inga gator utan det är sand överallt. Det är som att gå på en sandstrand när man går inne i själva byn. Någon sa att detta är som världens ände.

Men: ”It is not the end of the world, but you can see it from here”

Sverigebesök

Madeirapool

Vår son Göran med dotter Lova (8 år) har varit på besök hos oss under en vecka. (Lovas höstlov) Vi har bl.a hyrt bil och gjort utflykter på ön. Vägnätet på Madeira är fantastiskt. Branta backar (har sett varningsskyltar för 27% stigning!) skarpa kurvor, vägtunnlar.

Lova är förtjust i att bada. Här finns dock inte några badstränder på hela ön. Det finns en del pooler och en del är naturliga pooler där man skärmat av havet med en mur som skydd men där havsvattnet spolar in vid högvatten.

Vi har nu varit i en marina som heter Quinta do Lorde i ungefär 1,5 vecka. Det är en ganska nybyggd och mycket trivsam marina. Kanske lite för dyr för vår smak. Har kommit underfund med att det nästan bara är vi svenskar som betalar fullt pris i marinorna. Nästan alla andra har någon form av rabatt genom sina respektive länders segelorganisationer. Sedan 1970-talet är vi medlemmar i Svenska Kryssarklubben som dock inte verkar ha avtal med några marinor utomlands. Vi har därför nu blivit medlemmar i franska STW. På marinan vi nu ligger medför detta 40% rabatt och medlemsavgiften är snabbt intjänad.

Vädret domineras just nu av lågtryck. Det regnar och blåser en del. Temperaturen är dock fortfarande angenäm, ca 25°. Många av båtarna här väntar på ett väderomslag för att sedan ta sig mot Kanarieöarna. Själva tänker vi oss mot Lanzarote. Avsegling, med hänsyn till nuvarande väderprognoser, blir troligen i första halvan av nästa vecka.

Lova hjälper till med riggarbeten