När vi gjorde vår atlantöversegling med ARC+ var det en av de deltagande båtarna som vi aldrig såg. Båten hette Viking och hade australiensisk flagg. Vet inte om det kallas tjuvstart men Viking startade flera dagar före övriga båtar. För några veckor sedan träffade vi ägaren, en underbar australiensare som heter Vaughan och fick förklaringen. Det hade helt enkelt kört ihop sig lite och han blev tvungen att hinna med ett flyg från St Lucia till Nya Zeeland så han fick lite bråttom och det gällde att stå på.
Vaughan sponsrar ett forskningsprojekt i Australien som
handlar om sjöfåglar och plast, han berättar;
Den australiensiska fågeln Short-tailed Shearwater eller Tasmanian
Muttonbird (sv. kortstjärtad lira) flyger 8000 km per år. Från Berings hav till södra Australien
flyger den nonstop på ungefär två veckor. Under häckningssäsongen flyger den
”kortdistanser” från södra Australien till iskanten vid Antarctis och hämtar
föda till ungarna som föds i grävda hålor på öar i södra Australien. Ungarna
får vänta på mat i 3-4 dagar, den tid det tar att flyga och hämta maten. Före
1980 fick ungarna en kost av fiskolja och antarktisk krill. Nu är det tyvärr så
att 100% av ungarna får en diet som också innehåller plast. Plasten i havet
drar till sig plankton och fåglarna tror att det är föda. 1989 räknade man med
att det fanns 400.000 Short-tailed
Shearwater-fåglar. 2005 var populationen 35.000 fåglar. Anledningen till
minskningen av populationen är plasten i våra hav som fåglarna får i sig.
”Plast, ett material
som tagits fram för att hålla i evighet och används till engångsartiklar”
Den utveckling vi nu har som innebär övergång från 33 cl
returglas till PET-flaskor om 1,5 liter och ännu större får mycket negativa
konsekvenser både ur miljöperspektiv och även folkhälsoperspektiv. Människor
konsumerar mer och mer onyttiga läskedrycker och mer och mer plastprodukter
hamnar i våra hav.
Det finns fem stora oceaniska ”avfallsområden” (kallas
”Gyres”), en i varje ocean. Området i norra Stilla Havet har varit känt längst
men man misstänker nu att södra Atlanten och Indiska Oceanen är ännu mer
nedsmutsade. Man räknar med att dessa områden innehåller upp till 15.000
plastbitar per kvadratkilometer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar