Här välkomnas vi till Colombia |
Tillsammans med engelska båten Ocean Rainbow, franska Malika och kanadensiska Moody Mistress lämnade vi Aruba för kurs mot Cabo de la Vela i Colombia. En sträcka om 145 sjömil som tog oss 25 timmar. Cabo de la Vela, (”Vindens udde”, fritt översatt från spanska) är en skyddad ankarvik. När vi var på väg in i viken blev vi varnade av Moody Mistress, som var lite före oss, för fiskeredskap som inte var så tydligt utmärkta. Vi lyckades undvika dem och fick lagt i vårt ankare. Döm om vår förskräckelse när fram mot kvällningen fyra-fem mindre fiskebåtar dök upp och lade i nät runt omkring oss ankrade båtar. När de satt sina nät ankrar en av fiskarna mellan oss och Malika. Sedan ser vi de två männen i båten, förmodligen far och son, ösa vattnet ur båten. Därefter breder de ut ett täcke och så lägger de sig och sover på durken i den öppna båten.
Tidigt nästa morgon är de igång och drar sina nät. Ett av
näten hade de lagt så nära att det fastnat i ankarkättingen på en av båtarna.
Ca 140 sjömil har vi att segla från Cabo de la Vela till
Santa Marta. Under kvällen när vi låg ankrade i viken anslöt ytterligare några båtar från rallyt och på morgonen var vi sju båtar som satte kurs mot Santa Marta.
Innan vi startade hade vi en del diskussioner om lämplig avgångstid med tanke
på att man inte bör angöra Santa Marta när det är mörkt.
Vi fick under dagen ganska bra förhållanden och loggade
omkring 8 knop. När vi räknade på tiden kom vi fram till att det var stor risk
att vi med den farten skulle komma fram innan det blev ljust. Minskade segel
under eftermiddagen och ännu mer innan mörkret föll. Under natten blev det dock
väldigt svag vind och vi hade dessutom motström. När ljuset kom åter kom det
också lite vind och vi satte full stor med preventergaj och spirad genua.
Efterhand ökade vinden och vi fick en kanonsegling med plattläns in mot Santa
Marta. Frisk vind och bra fart. Underbar segling i solsken och med vy mot de
höga snöklädda bergen utanför Santa Marta.
Kontrasterna här i världen är ibland enorma. I Cabo de la
Vela, där vi var igår, verkade fiskarna vara tämligen fattiga. De hade väldigt
enkel utrustning och ganska dåliga båtar. På marinan i Santa Marta ser vi
”sportfiskebåtar” utrustade med 4 st 350 hk utombordsmotorer (=1.400 hk).
Fiskaren i Cabo de la Vela, som levde på sitt fiske, hade förmodligen inte mer
än max 10 hk.
Fisknät i ankarkättingen |
Moody Mistress på väg mot Santa Marta |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar