God jul från Bequia

När vi i frisk vind närmade oss Bequia blev vi mötta av en fotograf i en gummibåt. Han körde runt oss och tog en del bilder. Det är sällan man får möjlighet att få bilder på sin egen båt när man seglar så vi tyckte detta var roligt. Fotografen Kenmore Henville, som sysslat med yacht-fotografering i Bequia i 15 år, kom med provbilder på en USB-sticka och en inramad print nästa morgon för påseende. Vi tyckte flera av bilderna blev bra så vi köpte några av dem.

Att fira jul i Bequia är en tradition bland skandinaviska långseglare. Norskan Marianne som bodde i Bequia efter att ha havererat här med sin båt, bjöd förr hem de skandinaviska seglarna på jul. Marianne bedrev ett välgörenhetsarbete för skolan här på Bequia. Tyvärr är Marianne död men traditionen att samlas här vid jul lever vidare.

På julafton skall vi vara med på restaurangen Frangipanis strandbarbeque tillsammans med en del andra svenskar, norskar och danskar. Flera av dem känner vi från ARC-rallyt och några känner vi bl.a från JRSK. En liten sillunch blir det också med svenska sillar från IKEA i Las Palmas. Vi har en norsk akvavit som sjörullats och korsat ekvatorn genom tillverkarens försorg. Själva har vi sjörullat den över Atlanten så den måste ju bara bli perfekt till sillen. Eller kan den ha blivit för mycket sjörullad……

Vår julgran från IKEA i Las Palmas

Soufriere, St Lucia

Har nu varit i Soufriere ett par dagar. En ganska fattig by där  den fria företagsamheten och kreativiteten blomstrar. Här finns entreprenörer som kan fixa allt! Och blir väldigt arga om dom inte får göra det. Här finns några som presenterar sig med namn som jag inte tror står i deras pass. Vi har träffat ”Mystic Man”, han driver taxirörelse. Vi har träffat ”Dr Feel Good” som är en boatboy som förmedlar bojplats och kör båttaxi. Han vill också ombesörja utflykter till sevärdheter och blir jättesur om man går någon annan väg. På gatan träffar vi en man som säger ”I am the Bird Man” och så börjar han tälja en fågel ur en barkbit för att få någon EC-dollar.

Dorte som seglat med oss några dagar lämnar oss tidigt imorgon för att flyga till Puerto Rico. Själva seglar vi vidare mot Bequia där vi firar jul tillsammans med många andra svenska, norska och danska seglare.

Tyska båten Babella vid pitonerna utanför Soufriere

Rodney Bay till Marigot Bay

I torsdags lämnade alla båtarna som varit med i ARC+ Rodney Bay och gick till Marigot Bay för ett beachparty som ARC arrangerade där. Detta naturligtvis för att vi skulle lämna plats i Rodney Bay för de ankommande båtarna från den ”stora” ARC:en. I samband med detta upptäckte vi ett fel på vår generator så vi har nu kopplat in en reservgenerator.

I onsdags anlände danska båten Essex Girl till Rodney Bay. Dorte som seglade med oss från Las Palmas till Kap Verde har seglat med Essex Girl i ”stora” ARC:en från Las Palmas. Dom var tio st i besättningen och hade haft en tuff segling. Dom hade fått saltvatten i motorn via avgasröret. Eftersom dom var beroende av motorn för strömförsörjningen ombord kunde de inte köra sin watermaker och fick ransonera vattentilldelningen och hade dåligt med strömkapacitet till navigationsinstrument, lanternor, AIS etc.  Flera segel hade de skörat i de hårda vindar de varit ute i. När de kom till Rodney Bay flyttade Dorte över till oss och har nu seglat med oss till Marigot Bay.

Essex Girl bogseras in i Rodney Bay Marina

Marinan i Rodney Bay är jättefin. Fina stabila flytbryggor med fingerpontoner. Stort utbud av service, butiker, båttillbehör, restauranger.

I Marigot Bay ligger man på boj. Vi har en boj i fören och en boj i aktern. När vi kom hit efter en skön segling i varma, härliga slörvindar blev vi ”antastade” av ett flertal boat-boys som vill sälja frukt, bröd, restaurangförmedling m.m. Vi köpte en del frukt av en kille i en kanot utklädd till jultomte. Först ville han ha 80 EC-dollar men det slutade med 10 EC-dollar. Viken omges av höga berg och det växer mangrove ända ner i vattnet. I mangroven runt viken ligger några mindre restauranger. På ena sidan av viken ligger byn och där finns bryggor där framförallt stora megayachts förtöjer. De megayachts som ligger här är motorbåtar 60-80 meter långa.

Valutan här är ”Eastern Caribbean dollar”, kallas EC-dollar. EC-dollarn har en fast kurs mot US-dollar som ger 2,67 EC för en US. ”EC come, EC go” Ibland anges priser också i US-dollar så det gäller att hålla rätt på vilket som avses.

Förutom att vi träffar ganska många amerikanska seglare blir vi påminda om närheten till USA när vi handlar. Häromdagen skulle vi köpa ett nytt skot och priset anges då per fot. Vi köpte bensin till utombordaren och den säljs naturligtvis i gallons. Idag åt vi pizza på en restaurang vid stranden. Då fick man välja 8 eller 12 tums pizza!