St George

I St George finns branta backar som i San Fransisco

Staden St George på Grenada släpper inte greppet om oss. Vi ankrade utanför staden på vår väg norröver. När vi lättat ankare för fortsatt segling nästa dag började Kerstin känna sig dålig i magen. Bestämde oss då för att vända tillbaka och gå in till Port Louis Marina i St George. Där har vi nu varit i flera dagar under tiden som vi båda varit drabbade av magsjuka. Finns dock sämre ställen att vara sjuk på. Hade tänkt att lämna idag men blev sena på morgonen och bestämde oss för att stanna ytterligare en dag.

Det är ett par km från marinan till stadens centrum. Vi tog bussen dit idag. Att åka buss här är inte som hemma. Bussarna är minibussar med plats för upp till 14 passagerare. Nåja, en eller två till tycks ju alltid gå att få in.

I bussen finns en förare och en ”inkastare”. Inkastaren tar betalt och håller reda på passagerarna. Han har alltid öppen ruta genom vilken han hänger ut med överkroppen för att få kontakt med fotgängare och andra presumtiva passagerare. Om man går utefter vägen blir man hela tiden uppvaktad med tutning, rop och vinkningar för att man ska åka med. Bussen stannar där det finns någon som vill hoppa på eller där någon vill gå av. Flexibelt och smidigt! När man vill gå av slår man med handflatan i busstaket och då hör föraren det. Man betalar 2,50 EC-dollar= SEK 6,25. Alltid samma pris, oavsett sträcka. Antingen betalar man under färden eller när man går av. Inga biljetter eller krångliga magnetkort eller annat trams. Cash!

St George har 4300 invånare och är universitetsstad och huvudstad på Grenada.

Där vi nu ligger på Port Louis Marina har vi riktigt bra WiFi-mottagning. Kan se svtplay. När vi får möjlighet till detta är det alltid intressant att datera upp sig med nyheter från Rapport eller Aktuellt. Nu är det dock OS och då stoppar man möjligheten att se dessa nyhetsprogram utanför Sverige pga rättighetsskäl. Så vi får varken OS-resultat eller nyheter via svtplay. Vi har i alla fall kunnat titta på Skavlan och ”Stjärnorna på Slottet” och får vara glada för det.

Upp med ankaret…

Vi fick idag upp ankaret vid Hog Island på södra Grenada efter att ha varit ankrade på samma plats i två veckor. Har nu seglat en bit och ankrat utanför St George. Vi slog inget distansrekord men eftersom vi nu legat still så länge så går vi ut lite försiktigt. Tänker ta oss vidare norrut upp mot Leeward Islands innan det blir dags att vända söderut igen.

Vid Hog Island har vi haft en del umgänge med Inger och Lasse i svenska båten Charlotta. Lasse är net-controller i det skandinaviska radionätet på kortvågsradion i Karibien. Kenneth på svenska båten El Cordero har också varit här. Kenneth är också aktiv på de olika radionäten på SSB-radion. Vi har fått en del goda råd och tips och har nu fått vår egen kortvågsradio att fungera fantastiskt bra. Kanske var det så att huvudproblemet med vår SSB-radio var SBS! (”Skit bakom spaken” eller handhavandefel som man också säger) I morse hade vi radioförbindelse med Gustaf i Dalarna över kortvågsradion och det är fantastiskt roligt när vi nu fått radion att fungera fullt ut.

I vår planering ingår att vi tänker ta båten på land under orkansäsongen och åka hem till Sverige. Som orkansäsong räknas tiden juni-november. Vi har mailat ut offertförfrågningar till marinor på Grenada och i Trinidad. På Grenada säger man att Grenada ligger på 12:e breddgraden och därmed orkansäkert. Man har bara en orkan vart 50:e år! Man hade en orkan 1955 och fick nästa orkan 2004. Sedan fick man en orkan även 2005. Om vart 50:e år stämmer skulle det väl inte bli någon orkan förrän sådär 2105 nästa gång men vi känner oss inte riktigt trygga med statistiken. På Trinidad anses det säkrare och vi har bestämt oss för att ta upp hos Coral Cove Marina på Trinidad.

När det gäller vår planering för säsongen när vi kommer tillbaka till Karibien hösten 2014 så har vi inte bestämt något men just nu är boken ”The Pacific Crossing Guide” kvällslitteratur.

Ankrade vid Hog Island

Hittade en liten marina, Clarkes Court Bay, där vi låg sista natten som Annette och Lasse var med oss. Hade förbeställt vår taxiförare Mike som hämtade dem kl 04 och körde dem till flygplatsen. Vi hörde hundar skälla på dem i mörkret när de gick upp till vägen för att möta taxin. ”Vi gjorde oss så stora vi kunde” sa Lasse efteråt.

Ligger nu ankrade i en skyddad bukt vid Hog Island i södra ändan av Grenada. Här ligger många ankarliggare. En del ligger här väldigt länge. Vi träffade ett amerikanskt par som varit här i sex år!

Varje morgon har man ett radionät på vhf-radion kl 07.30. Där lämnas väderprognos. Om man söker reservdelar eller hjälp med något talar man om det. Likaså om man har grejer man vill köpa, sälja eller ge bort. Det berättas också om sociala aktiviteter. Imorgon är det t.ex domino för damer, på kvällen jazz, bokbytes-möte, jam-session m.m. De lokala näringsidkarna har möjlighet att annonsera ut erbjudanden till seglarna.

Kl 08.00 varje morgon lyssnar vi på det skandinaviska radionätet på kortvågsradion. Nätet når de flesta skandinaviska seglare i Karibien. Den svenska båten Charlotta med Lasse och Inger är ledare för nätet och ligger ankrade 100 meter från oss.

Vi kom till en restaurang/bar där det stod ”Happy Hour” på en skylt. Frågade när det är Happy Hour och får svaret: ”Every hour is a happy hour in the Caribbean, man”

Grenada

Är nu i St George på Grenada. Bredvid oss har vi den svenska båten Aurora med Jakob ombord. Han hjälpte oss att ordna en rundtur på ön med en taxichaufför han kände. Chauffören hette Mike och han hämtade oss kl 9 nästa morgon. Vi hade en fantastisk resa runt hela Grenada med Mike som ciceron. Han tog oss runt med stopp på de sedvanliga turistattraktionerna, muskot-nöt fabrik, sulphur spring med massage, cacao plantage, romdestilleri, vattenfall och regnskog. Mest intressant var Mikes berättelser om revolution, politisk korruption, orkaner m.m.

På vindrutan hade Mike texten ”Hardly Working”. Frågade om detta och han berättade att han kunde hålla igång sin taxi-verksamhet från oktober till maj men resten av året (orkansäsong) fanns inte marknad för taxi-verksamheten och då var han ledig.

Överallt där vi kom med taxibilen vinkade folk och alla hälsade på Mike. Det verkade som Mike kände alla på ön och alla kände honom.

Det kom fram att Mike varit politiskt aktiv i slutet 70-talet och början 80-talet. Vid den tiden var den politiske ledaren Maurice Bishop som beundrade Fidel Castro. Han försökte göra Grenada till en socialistisk stat. Förbättrade sjukvård och utbildning. Förändringarna gjordes dock på bekostnad av frihet och den som opponerade sig sattes i fängelse. Detta drabbade vår vän Mike som fick sitta 2,5 år i fängelse under tortyr. Bishop blev skjuten av sina egna och USA gjorde militär insats på Grenada. Befolkningen är, vad vi förstår, fortfarande mycket USA-vänligt inställda.